Årets show

Under ett par veckor så har ett antal studenter och lärare skapat en show om det år som har varit. En slags nyårsshow. Det har planerats och övats en massa. Weiying har varit huvudansvarig för att allt ska fungera. Hon har varit rådgivande för de andra grupperna och hon spelade själv tillsammans med två andra studenter i kvällens stora framträdande. Det var en klassiskt kinesiskt humorframträdande. Jag förstod inte så mycket men det var mycket upskattat bland studenterna som skrattade hjärtligt.

När vi kom till lokalen där showen skulle framföras så var det redan halvfullt med åskådare. Vi tog två platser och sedan gick Weiying iväg och hämtade godsaker. De bjöd på en massa frukt, godis, dricka och kakor. Sedan var Weiying tvungen att lämna mig ensam där medan hon sprang omkring och dirigerade de andra studenterna och såg till att allt fungerade som det skulle. Snart så satte showen igång.

Först ut var en lärare som har det största ansvaret på hennes avdelning. Han verkar vara en kul typ och det var uppenbart att alla studenter uppskattar honom. Han pratade och skojade ett bra tag innan han presenterade en yngre herre från det företag som är huvudsonsor för avdelningen. Det var en mycket stel och osäker herre. Totala motsatsen till läraren. Trots att jag inte förstod något så var det ändå lite underhållande att lyssna på läraren men sponsorsnubben var en enda lång gäspning.

Nu börjar de riktiga framträdandena. Det växlas med mestadels studenter som spexar och sjunger men även en del lärare som visar upp sina skickligheter. En del framträdanden var riktigt bra och andra riktiga plågor. Det värsta var lärarna som sjöng. De försökte vara seriösa men det lät illa. Kanske är det mina västerländska öron som inte klarar äldre kinesisk sång. Men det är kul att de ställer upp så där. En lärare sjöng ett känt stycke ur en klassisk italiensk opera och det gjorde han riktigt bra. Troligen är han skolad i opera. Ett par studenter dansade en rumba och det var också det mycket bra. I mitten av hela showen så hade Weiying sitt framträdande och det verkade som om det var det som var mest uppskattat av alla framträdanden. Mellan framträdandena så stoppade de in små lekar och tävlingar. Det var kul att se att folk inte var blyga med att ställa upp. I Sverige så hade folk gärna suttit kvar på sina stolar men här så fick de snabbt upp folk på scenen. Mot slutet av showen som varade i 3,5 timme så var det tre skollag som berättade via egenproducerade filmer vad de har gjort under året. Det var pingislaget, basketlaget och fotbollslaget. Avdelningens pingislag hade blivit skolmästare under året och när det nämndes så jublade hela salen. Prestige! Det är ändå femtio tusen studenter i skolan, vilket motsvarar en medelstor stad i Sverige och varje avdelning har sådana här lag i olika sporter.

Mot slitet så fick alla som vunnit priser hämta sin vinst. Det var inte dåliga vinster. De fick ett par riktigt tjusiga hörlurar. Ett par riktigt stora, vadderade för att sitta hemma i soffan och lyssna på musik. Vi var ganska nära att vinna ett par. Det var så många vinster så hälften av alla där vann nog ett par. Men inte vi. Jaja... har man inte tur i spel så... ;o)

Grönt te

Var in i en te-butik och fick provsmaka två sorters grönt te. Försäljaren var mycket noggran vid bryggningen av drycken och det var intressant att se proceduren. Det var mycket gott och vi diskuterade kvalitén och tillverkningsprocessen. Vi drack ur minimala koppar av mycket tunt porslin och så fort vi drack ur koppen så fylldes den på igen. Jag drack säkert tolv sådana små koppar. Jag köpte bägge till slut. Bara 50gr av varje för att prova men jag kommer nog köpa mer av dem senare. De var ganska dyra så jag kommer nog välja någon billigare också som jag köper mycket av och som kan räcka länge. Det blir nog inte så ofta man åker till Kina så det är bra med ett litet personligt lager.

Skolans go-klubb

Strax efter sju så tog vi oss till en skolsal där skolans go-klubb håller till. När vi kom dit så satt redan ungefär 16 personer och spelade. Jag hade just då ingen att spela med så jag spelade mot WeiYing med 7 stenar hcp. Jag förlorade så klart men det blev bara en förlust med sex poäng. Till Weiyings försvar så måste jag nog säga att hon satt och pluggade elektronik medan jag funderade på mitt drag. Hon klagade några gånger på att jag spelade så solit och att hon inte kan vinna med så mycket handikapp och att i vanliga fall så brukar det tidigt bli fight i ett parti med så mycket handikapp och då går det fort att vinna då motståndaren tvingas ge upp. Sån är inte min spelstil. Hennes tålamod gav resultat till slut och hon vann på poäng. Nästa gång ska jag försöka få åtta stenar. :o)

Kinesisk skolmat

Idag var jag på Universitetet och åt middag. Först så betalade Weiying in pengar på ett kort. Detta kort kunde vi sedan använda för att köpa mat och andra smaskigheter. Matbyggnaden vi var i har fyra eller fem våningar. Vad jag förstår så har varje våning sin specialitet. Vi var bara på första våningen. Det är en jättestor sal med en massa bord och stolar som på t.ex. McDonalds men man kan nog mer likna det vid FoodCourt i Kista Galleria. Det finns altså en massa olika serveringsställen längs med väggarna och varje sådan hade många olika rätter att välja på. Ganska fräckt om man jämför hur svenska högskolor har det. Vanligtvis så kan man kanske välja på fem olika rätter i Sverige. Här så har man hundratals med rätter att välja på och det är betydligt billigare än de billiga restaurangerna på stan. Det finns fem sådana mathus på campuset. Massor med folk men nästan obefintliga köer. Vi köpte en koreansk gryta med ris som vi delade på och var sin kinesisk pannkaka. Jag kallar det pannkaka och det är väl mer eller mindre korrekt. De tillverkar dem medan man ser på och det går till ungefär som så här:

De har en stor och rund platta som de häller på något som liknar en pannkakssmet och brer ut det till en tunn pannkaka. Sedan knäcker de ett ägg som smetas ut ovan på pannkakan. Det tillsätts lite purjolök och sedan vänder man på pannkakan. Det penslas på lite soja och en chili-smet och sedan möjligen lite frön som gissningsvis är linfrön. På detta lägger de en stor kaka av torr och spröd tofu. Denna delas i fyra delar så de lätt kan vika ihop pannkakan. Sedan är den klar! Mycket smaskigt! :oP

Internet fungerar... typ...

Idag fick jag igång Internet. Jag får meddelandet att jag har en uppkopling på 100 mbit. Men det är nog bara min koppling till hubben eller switchen de har här på hotellet. Upplevd hastighet är långt ifrån imponerande. Jag kan leva med en långsam uppkoppling men det riktigt jobbiga är att jag tappar uppkopplingen allt för ofta. Jag gissar på att de har fler internetanvändare än de har ip-nummer för när jag väl får tillbaka uppkopplingen så har jag en ny ip-adress.

Jag har även upplevt problem med att posta mina blog-inlägg. Jens har varit så snäll att fixa proxy genom hans server för att jag över huvud taget ska kunna posta något alls. Men efter jag har postat så får jag en redirect till min riktiga adress och då blir det en timeout mot servern. Då slutar kontakten med Jens server att fungera. Jag får då vänta ett par minuter och sedan kommer jag åt den igen och kan posta nästa inlägg. Sedan får jag vänta ett par minuter igen o.s.v. Det är lite drygt. Lite bra är i.a.f. att Jens server behåller sessionen så jag behöver inte logga in igen mot min blog.

Svensk frukost

Jag har tagit med mig svenskt knäckebröd och kaviar. Så idag blir det svensk frukost. Innan jag åkte till Kina i somras så fick jag rådet att ta med mig en massa knäckebröd för att jag inte skulle råka ut för så kallad rismage. Det är väl ett annat ord för att vara mycket trög i magen med välfyllda tarmar så man får en aningen svullen mage. Argumentet jag fick var att man äter väldigt mycket ris i Kina och våra svenska magar är inte vana vid det utan vi behöver en hel del fiber för att fungera ordentligt. Jag tog inte rådet så väldigt seriöst och åkte utan något knäckebröd. Jag tänkte att det går ju alltid att få tag i fiberrik mat på något sätt om man skulle få något problem. Till en början hade jag inte heller några problem heller för man äter inte så mycket ris som jag hade hört. Men efter några veckor så kände jag av symptomen. Det var inte heller så lätt som jag trodde att få tag i fiberrik mat. Man får försöka att få i sig så mycket grönsaker som man kan. Jag köpte i somras även en hel del fiberrika digestivekex. Det knäckebröd jag har tagit med mig den här gången kommer nog inte räcka mer än en vecka så efter det så får jag gå över på sommarens taktik. ;o)

Strömavbrott

Imorse när jag vaknade och försökte tända lampan så hände inget. Det var strömavbrott. Jag har inga fönster till rummet så det blev väldigt mörkt. Helt svart faktiskt... kunde inte se något alls. Undrar hur länge det här håller i sig. Det var bara att ligga kvar i sängen och ta det lugnt. Lite över två timmar senare så slog strömmen på igen. Bra! Nu kan man kliva upp och äta frukost (lunch egentligen). Bara att hoppas att detta inte är något vanligt förekommande. :oP

Middag

Så var det dags för middag. Det blev på en restaurang jag ätit på förut. Vi beställde något som jag kan kalla för gjutjärnsbiff (Te Ban Niu Rou). Mycket möra bitar av biff i en seg sås. Sega såser är mycket populärt i rätterna. Jag tror de tillsätter potatismjöl eller något liknande så att såsen ska bli segflytande och stanna kvar på köttbitarna när man plockar upp dem med pinnarna. Det är mycket smaskigt. Till köttet så beställde vi även strimlad potatis (Tu Dou Si) som en svensk skulle kalla halvfärdig. Potatisen är oftast varm och knaprig. Som till varje måltid så beställde vi även var sin skål med ris (Fan) för utfyllnad. Mitt i maten så beställde vi på min inrådan in även ett fat med små bullar. De är mycket populära men jag vet inte vad de kan kallas (Tjing Ing Xiao Man Toe). Varannan bulle är helt vit och varannan är gyllene brun. De bruna är samma sak som de vita med skilladen att de är friterade (troligen). Till detta är en kladdig gulvit sås av kondencerad mjölk som man ska doppa bullarna i. Gott gott... :o)

Sedan var klockan så mycket så det var bara att traska tillbaka till hotellet för att packa upp och sova. Jag var hur trött som helst efter den långa resan och efter att ha varit vaken aldeles för länge. God natt!

Får låna en cykel

Direkt efter mötet så fick vi skjuts med en av Weiyings klassvänner. Det var mycket kallt att få skjuts i detta kyliga väder. Jag fick sedan låna den cykeln som jag åkte med och jag ska nu använda den dagligen medan jag är här i Kina. De har vissa problem med cykelstölder så jag hoppas jag inte råkar ut för att förlora den. Det skulle vara snopet. Som tur är har killen en annan cykel också så det ska nog inte vara så kritiskt.

På vägen hem så gjorde vi en stopp vid tunnelbanestationen och köpte mandariner och en go-tidning Weiqi World. Den är helt på kinesiska men jag kan ändå lösa problem och titta på de proffspartier som de går igenom i den. Den kostar bara 5,60 så det är nästan gratis.

Vi lämnade in cyklarna i något som jag med stor träffsäkerhet kan likna vid en svensk garderobsinlämning på krogen. Vi traskar in med cyklarna och parkerar dem. Vi får en lapp där det står datum och när vi hämtar ut cyklarna så betalar vi efter hur länge de stått där. Det kostar 0,80 per dygn. Nästan gratis och värt det med tanke på hur vanligt det är att få cykeln stulen.

Möte

Sedan så var Weiying tvungen att gå på ett möte med andra studentrådgivare och lärare. Det skulle vara i en timme och jag fick sitta i ett lärarrum och läsa bok. Jag hade stora problem att hålla mig vaken. Jag tror nog att jag nickade till många gånger. Det som bäst gjorde att jag höll mig vaken var att det kom in studenter hela tiden och frågade lärarna något. Medan jag satt där och nickade till över min bok så kom en av lärarna över till mig och sade något på kinesiska och lade några godisar på bordet bredvid mig. Jag sa XieXie (tack på kinesiska) och hon sade något mer på kinesiska (troligen igen orsak). Det var lite smågott. En av godisarna hade rött papper med ett hjärta på och så stod det "I love you", men jag tvivlar på att det hade någon innebörd. ;o)

Hotellrummet

Rummet som jag nu ska bo i är ganska litet och toaletten är minimal. Man får stå tätt intill toalettstolen när man duschar. Om man vill sitta på toaletten så måste man sitta på tvären då mina långa ben inte får plats annars p.g.a. tvättstället som är i vägen. Det är inte ett dugg bekvämt. Ni kan prova hemma. ;o)

Direkt efter incheckningen så var det dags för mat. Det blev en gammal favorit. En stor talrik med små kycklingbitar, purjolök, jordnötter och chili som är blandat i lite seg och söt sås (KongPao JiDing). En talrik kokta grönsaker som jag inte kan namnet på och var sin skål med ris. Mycket gott!

Framme i Kina

Strax före 10 på morgonen kinesisk tid (03:00 svensk tid) kom jag fram säkert och fick ut mitt bagage utan problem. För andra var det lite värre då de troligen hade packat lite otaktiskt och fått sitt bagage uppbrutet vid säkerhetskontroll. För att få igen väskorna hade de tejpat med gul tejp ett antal varv och på tejpen stod det "Security check". Jag var lite skraj att min väska skulle se ut så.

I ankomsthallen så möttes jag av Weiying. Det var en härlig och lite underlig känsla att mötas igen efter så lång tid efter att bara ha setts över Internet. Vi tog en taxi och åkte direkt till hotellet för att checka in och betala i förskott. Självklart så skulle de ha betalt i kontakt så jag fick leta reda på en bankomat. Jag hittade en tvärs över gatan men man kunde bara ta ut 1500 åt gången. Så tre utag behövde jag göra då hotellet kostar ungefär 3600. Jag upptäckte ganska snart att 1500 är gränsen om man väljer valfritt belopp men om man väljer de förprogrammerade knapparna så fanns det högsta värdet 2000 som fungerade fint. Så på det sättet fick jag ut dagsgränsen på 5000 med tre uttag. :o)

Flyget

På flyget så satt jag nästan själv. Jag gick inte runt i planet men det såg ut som de hade fyllt på bakifrån och inte lyckats fylla på hela vägen fram. I första klass så satt det kanske två personer. På de första 10 raderna efter det så var vi kanske fem pers. Jag hade ett trippel-säte i mitten för mig själv. Det var bra för då kunde jag ligga och sova lite. *yawn*

Arlanda

Vi kom till flygplatsen i god tid. Incheckningen hade inte öppnat och de enda som var där förutom mig var något som mycket liknade det kinesiska skidlandslaget i utförsåkning. En massa unga tjejer och killar i färgglada träningskläder där det stor "China" på ryggen. Oj vad mycket packning de hade med sig och de hade ställt upp all packning framför disken. Inget som liknande en kö utan de stod mest på tvären. Där fick jag stå i kanske tre kvart innan de öppnade incheckningen.

Lite otåligt tittade jag på medan de började lasta upp väska efter väska efter väska... suck... Men ganska snart så kom en kvinna som liknade en kinesisk resevärdinna och sa att jag kunde ställa mig i den tomma kön för business class. Grejt! Under tiden så pratade vi lite smått med en kinesisk tjej som kunde lite svenska. Hon hade köpt en låda mums-mums och pepparkakor. Det var lite problem att checka in det och hon försvann iväg för att prata med informationen om hon fick ta det som handbagage. Men chansen var liten då det kan klassas som farligt gods som det har gömts sprängmedel i. De är mycket hårda på sådant där nu. Jag pratade inte med henne igen så jag vet inte hur det gick. Jag hade inga problem för jag känner till reglerna och har planerat min packning därefter. :oP

Dags att resa igen

Snart är det dags att åka till Kina igen. Jag tillbringar dagen med att få klart det sista med jobbet. Tankarna skiftar mycket mellan mitt jobb och på resan framför mig.

• Måste få i orning på den här tidsuppskattningen.
• Undrar om vad jag har glömt att packa.
• Hur ska det här implementeras för att framtida integrationer ska kunna använda den här lösningen.
• Undrar om jag hittar på flygplatsen i Bejing. O.s.v.

Till slut är klockan kvart över ett och jag packar ihop mina saker och sticker hem. Mina föräldrar hade envisats om att skjutsa mig till flygplatsen så jag lät dem göra det. Det är inte illa att de åker från Gävle bara för att skjutsa mig och jag sa att jag gärna kan ta en taxi, men de envisades. Det visade sig vara mycket bra för mig då jag hade fått en lapp om att mina pokerböcker hade kommit och vi kunde ta en sväng förbi posten. Så jag tog med mig en bok på resan. Vi får se hur mycket jag hinner läsa i den och när jag kommer hem får vi se hur mycket jag har lärt mig om poker. :o)