Ko-slick

Varje dag så går jag till och från jobbet. Det är en promenad på ungefär 20 minuter vilket motsvarar ungefär den tid det skulle ta att ta bussen.

Längs vägen så upplever jag alla möjliga äventyr och intressanta händelser. Jag brukar ibland stanna till hos de långhåriga kossorna med kalvar som betar gräs i landskapet. De är utplacerade där för på ett naturligt och miljövänligt sätt se till att inte ängsmarkerna växer igen. Alltså de käkar bort allt så att det fortsätter vara gräs och örter istället för snåriga buskar och träd. Det är en tjur och ett antal kor som bor där på ängarna och i skogen.

I våras så fick kossorna kalvar. Tjuren hade jobbat hårt i vinter. Kalvarna är hur söta som helst! Lite busiga är de också eftersom de totalt ignorerar avspärrningar och kryper igenom elstängslet och smaskar i sig feta gröna blad som vuxit på sig i skogen. Under tiden så står mamma ko på rätt sida stängslet och råmar när jag kommer längs gångstigen och närmar mig hennes kalv.

I morse så stod korna samlade på höjden vid grinden. Så jag går fram till grinden och börjar prata med dem som jag gör ibland. De verkar tycka det är intressant när jag låter. Jag stod där och pratade med en söt ko med ståtliga horn och försökte locka den lite närmare. Hon tittade på mig med sina stora söta ögon med de längsta ögonfransar jag sett. Blink blink, hon viftade förföriskt med ögonfransarna. Så kom hon försiktigt fram mot mig, sträckte fram huvudet som för att lukta på mig och så gav hon mig ett par snabba slick på magen med sin stora kraftiga tunga. Jag blev lite paff. Jag antar att jag ser ut som en stor saltklump i min kritvita SEB-jacka. Jag backade lite hastigt tillbaka och det gjorde även fru ko då jag nog rörde mig lite för hastigt. Jag sträckte då fram handen och hon luktade lite på den och fnös. Kanske var min parfym lite för stark för hennes smak. Jag hade nog varit mer attraktiv om jag varit en saltklump.